Om namnet
Namn: Sorten är uppkallad efter en kvinna vid namn Irène Watts, men det finns inga specifika biografiska uppgifter i öppna källor (RHS, HMF, Trevor White och Peter Beales ger ingen information). Möjlig koppling till en rösträttsaktivistisk familj Watts från slutet av artonhundratalet, men ej bekräftat. Detta är typiskt för många sorter från perioden: förädlare namngav rosor efter hustrur, döttrar och vänner utan offentlig dokumentation.
Förädling: Förädlad av Pierre Guillot (son till den berömde Jean-Baptiste Guillot) i Lyon, Frankrike, 1896. En av de sista sorterna av Pierre Guillot före hans död 1897. Härkomst: sämling av 'Madame Laurette Messimy' (China-ros, Guillot 1887, rosa). Ingen officiell förädlarkod. Guillot-firman är en av de mest kända i Frankrike; den återupplivades senare som Roses Guillot med Dominique Massad och teamet SIRPHE® (redan i vårt sortiment: Émilien Guillot, Chantal Mérieux, Grand-Duc Jean, nej, vänta, det är Lens!).
Betydelse: En samlarsällsynthet med ett historiskt mysterium. Irène Watts väcker tvister bland samlare av gamla rosor, eftersom den 'äkta' Guillot 1896 kan vara förlorad, och i modern handel säljs ofta 'Pink Gruss an Aachen' (Spek 1929) eller 'Odee Pink' (av okänt ursprung) under detta namn. HMF listar sorten som 'Irène Watts — i handeln som', vilket innebär att det finns tvivel om det kommersiella materialets äkthet. Detta är ett typiskt problem för gamla sorter från artonhundratalet: att de cirkulerat i mer än 100 år innebär ackumulerad sortförväxling. I vårt sortiment är den ett exempel på 'kinagrenen' av gamla rosor, tillsammans med Hansa (Rugosa 1905) och Felicia (Hybrid Musk 1928).








